Denna inbegriper bland ovrigt smin- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin och porrbranchen saso samtliga omsatter miljarder via att sexualisera samt kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavit sexighet bygger villig forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt genom konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme saken dar mot en ekonomiskt foreteelse: vi spor, mode, smin, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken da kroppen till nago area sasom ar tilltankt att konsumeras visuellt sasom en ting sasom definieras fran sin kompetens att framkalla sexuellt begar”. Sexighet promenera tillsamman andra ord icke att skiljas av forbruknin. Konsumtionssfaren befinner sig ino sin flax forte erotiserad – tank enkom villi samtliga produkter saso marknadsfors tillsamman bilder gallande nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger nago frappant bredd
Illouz later sin tolknin utav den skopiska kapitalismen vidrora Marx analys av varuformen samt arbetet saso vardeskapande forfaringssatt i Kapitalets etta liga. Utnyttjandet av saken da sexualiserade kvinnokroppen i saken da skopiska kapitalismen beskrivs som en expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darborta karlar och kvinnor omfatta ett pa antagonistiska klasser samt mannen extraherar nytt klocka kvinnornas kroppar inom analogi med kapitalistens extraherande bruten nytta ur arbetarens lekame. Har driver Illouz sitt tankegan stav vidstrackt. Relationen emellan konen ager odla vi mig forstar nago fullstandig annan dynamik an den mellan arbetare sam kapitalist, skada darfor Illouz icke forklarar sin synonym narmare befinner si det svar att kunn hurda nodvandig den ar stav hennes tankegan.ادامه خواندن